Lördag -Påskafton
Nu ska jag försöka få till ett litet inlägg.
Hur mår jag ?
Som jag förtjänar!!!
Fan vad livet har prövat mig, ska det verkligen vara så här?
Alla korkade människor, som uttalar sig om hur man ska ta saker och ting.
Gå i mina skor en månad, så kan vi diskutera sedan.
Men i nöden är det man prövar sin vän och det har verkligen varit så för mig.
Jag har sållat agnarna från vetet, nu vet jag vem man kan lita på.
Ingen,Ingen kan någonsin sätta sig in i hur en annan människa känner eller
mår.
Därför heller inte säga att man ska göra si eller så för det är det rätta.
Jag säger bara att man ska rannsaka sig själv innan man dömer.
Hur många av oss gör det egentligen.
För det som är rätt för nån ,kanske är fel för nån annan.
Men mitt liv är för kort och värdefullt, för att kastas bort på människor som sätter sig på sina höga hästar
och påstår att det jag känner eller gör är fel.
Den tid som jag har kvar här, ska jag ägna mig åt mina barn, och de vänner jag valt att ha kvar.
Det räcker gott och väl för mig.
Vi vet faktiskt inte hur långt tid vi har kvar på jorden denna gången.
Därför försöker jag att lära mig av mina misstag, så jag inte behöver ta med det till nästa gång
jag är här.
Men så är det också så att det man sår får man skörda.
Ett viktigt ord språk som många skulle behöva ta till sig.
Jag är inte fri från min cancer förrän om 5 år, skrämmande tanke.
Men det gör mig mer ödmjuk.
Snacka om att ha liemannen flåsandes i nacken, jag har inte förenats med detta ännu.
Kanske kommer jag aldrig att göra det heller.
En riktigt god vän som jag lärde känna i Umeå under min cancer behandling,
hon finns inte mer.
Vi pratade med varandra per telefon tätt och hon planerade för så mycket hon skulle göra.
Vi tror ju alla att nu är bra, vi är friska när vi kommer hem.
Sen var hon bara borta!!!!
Hon kan inte vara borta, vi var ju friska nu.
Jag vrålade rakt ut när jag fick beskedet, "där ser du johanna, det spelar ingen roll hur mycket
behandling vi fått, det är kört".
Vad Johanna svarade kommer jag inte ihåg mer.
Men var du än är Margareta, så saknar jag dig.
Allt har en betydelse, men vad detta har för betydelse för mig (och mina nära och kära) och vad jag ska lära mig av detta
Har jag inte kommit på ännu, men det kommer säkert.
Inga pengar i världen kan köpa mig hälsa, inga pengar i världen kan rädda mina barn och göra dem lyckliga.
När jag sitter och tittar ut genom fönstret, på alla grannar.
Så undrar jag om det är så bra som alla vill göra sken av.
Man kan fylla sitt liv med prylar, kärriär, pengar och annat, men är det nåt som är fel i ens liv är man bara lycklig för stunden.
Alla kanske skulle behöva bli omruskade lite, nu menar jag inte att alla ska drabbas av cancer.
Men man kanske skulle behöva bli om ruskad lite, så att man värde sätter saker på ett annat sätt och därmed blir mer ödmjuk in för livet och sina med människor.
Önskar alla en trevlig Påskafton.
Hur mår jag ?
Som jag förtjänar!!!
Fan vad livet har prövat mig, ska det verkligen vara så här?
Alla korkade människor, som uttalar sig om hur man ska ta saker och ting.
Gå i mina skor en månad, så kan vi diskutera sedan.
Men i nöden är det man prövar sin vän och det har verkligen varit så för mig.
Jag har sållat agnarna från vetet, nu vet jag vem man kan lita på.
Ingen,Ingen kan någonsin sätta sig in i hur en annan människa känner eller
mår.
Därför heller inte säga att man ska göra si eller så för det är det rätta.
Jag säger bara att man ska rannsaka sig själv innan man dömer.
Hur många av oss gör det egentligen.
För det som är rätt för nån ,kanske är fel för nån annan.
Men mitt liv är för kort och värdefullt, för att kastas bort på människor som sätter sig på sina höga hästar
och påstår att det jag känner eller gör är fel.
Den tid som jag har kvar här, ska jag ägna mig åt mina barn, och de vänner jag valt att ha kvar.
Det räcker gott och väl för mig.
Vi vet faktiskt inte hur långt tid vi har kvar på jorden denna gången.
Därför försöker jag att lära mig av mina misstag, så jag inte behöver ta med det till nästa gång
jag är här.
Men så är det också så att det man sår får man skörda.
Ett viktigt ord språk som många skulle behöva ta till sig.
Jag är inte fri från min cancer förrän om 5 år, skrämmande tanke.
Men det gör mig mer ödmjuk.
Snacka om att ha liemannen flåsandes i nacken, jag har inte förenats med detta ännu.
Kanske kommer jag aldrig att göra det heller.
En riktigt god vän som jag lärde känna i Umeå under min cancer behandling,
hon finns inte mer.
Vi pratade med varandra per telefon tätt och hon planerade för så mycket hon skulle göra.
Vi tror ju alla att nu är bra, vi är friska när vi kommer hem.
Sen var hon bara borta!!!!
Hon kan inte vara borta, vi var ju friska nu.
Jag vrålade rakt ut när jag fick beskedet, "där ser du johanna, det spelar ingen roll hur mycket
behandling vi fått, det är kört".
Vad Johanna svarade kommer jag inte ihåg mer.
Men var du än är Margareta, så saknar jag dig.
Allt har en betydelse, men vad detta har för betydelse för mig (och mina nära och kära) och vad jag ska lära mig av detta
Har jag inte kommit på ännu, men det kommer säkert.
Inga pengar i världen kan köpa mig hälsa, inga pengar i världen kan rädda mina barn och göra dem lyckliga.
När jag sitter och tittar ut genom fönstret, på alla grannar.
Så undrar jag om det är så bra som alla vill göra sken av.
Man kan fylla sitt liv med prylar, kärriär, pengar och annat, men är det nåt som är fel i ens liv är man bara lycklig för stunden.
Alla kanske skulle behöva bli omruskade lite, nu menar jag inte att alla ska drabbas av cancer.
Men man kanske skulle behöva bli om ruskad lite, så att man värde sätter saker på ett annat sätt och därmed blir mer ödmjuk in för livet och sina med människor.
Önskar alla en trevlig Påskafton.
Kommentarer
Trackback
